Title: Facebook girls, a qualitative study of social medias and Facebooks impact on young girlsNumber of pages: 32Author: Mirja LarssonTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media,Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between young girls and older girls in their wayof using Facebook.Material/method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: The younger girls are not as aware as the older girls of their exposure on Facebookand the possible down-sides of their frequent Facebook-usage. Young girls in general use Facebookas a source to form their identity.Keywords: Facebook, identity, young girls, Cooley, Elza Dunkels, Altman and Taylor.

Purpose: To investigate if Altman´s Z´-score model, which calculates financial distress, can be applied on companies established in Sweden and if the financial crisis in 2008 made previously healthy companies go bankrupt.Methodology: Quantitative studies with a positivistic foundation. Empirical data will be collected in order to examine if there is generalizability among the studied objects. Conclusions will be made by comparing the empirical data with the theoretical foundation. Financial distress in firms will be measured.Theoretical perspectives: Altman´s Z´-score model, designed to predict financial distress in private firms.Empirical foundation: A selection of 93 private firms that have gone bankrupt in the years 2008, 2009 or 2010. The firms selected all have a turnover that exceeds 20 million SEK.

I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkändainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa är: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregelninnehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan.

This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by Jürgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.

This study is a research on how dystopian features are expressed within different genres. The purpose is to discuss films that contain dystopian features in relation to genre and to examine if there are shared conventions in the films that can make dystopia a film genre on its own. The theoretical base includes genre theory and Rick Altman?s semantic/syntactic approach to film genre. Five films from different genres, all produced within the time period of 2000-2010, are analyzed with a semantic/syntactic approach to genre and then discussed in relation to dystopia and prior research.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet..

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken.Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten.Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013.

Defining the concept of information has long been the subject of debate within Information Science (IS) and new challenges are constantly presented by new scientific discoveries and new theoretical positions. It is, nevertheless, of key importance for any academic discipline to find definitions on which there is a consensus. The paper therefore aims to clarify the relevance of one of these new theoretical approaches for IS, namely poststructuralism. It does so by describing the theories found in the writings of poststructuralists Mark C. Taylor, Jacques Derrida and Michel Foucault, and discussing their relevance for the three definitions of information suggested by Michael Buckland (Information-as-knowledge, Information-as thing and Information-as-process), thereby answering the following questions: What relevance does Mark C.

Tidigare forskning tyder på att det med relativt stor träffsäkerhet går att förutspå en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man då definierat som konkurs och använt sig av finansiella nyckeltal för att räkna fram ett specifikt värde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller låg risk för att försättas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen på grund av konkurs under åren 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion även kan appliceras med framgång på bolag noterade på Stockholmsbörsen. Modellen som författarna använt sig av kallas Z-scoremodellen och är en modell innehållande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar.Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag.Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks.Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året.Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag..

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:Vad är mänskliga rättigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer.Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot.Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA.

Problem: I dagens Sverige har det blivit ta?mligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till fo?ljd av detta har antalet konkurser o?kat. Konkursprediktion med hja?lp av finansiella nyckeltal a?r ett beforskat omra?de och stra?cker sig tillbaka till bo?rjan av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller a?r de mest tilla?mpade modellerna att fo?rutspa? en konkurs.

Coaching har blivit mycket av ett slagord inom företagsvärlden och olika konsultfirmor. Men vad innebär det konkret för individer och organisationer? Denna studie kommer att behandla coaching utförd av en ledare. Därav kommer både ett öppet och modernt ledarskap som coaching kräver behandlas, samt huvudämnet coaching.Bakgrunden till studien är främst att allt för många ledare idag fortfarande rekryteras med auktoritär ledarskapsstil som inte prioriterar utveckling av de anställda, samt att coaching som definition ibland misstolkas. Så syftet är att behandla dessa frågor och diskutera kring frågeställningarna: Vad är coaching? Vilken betydelse har coaching? Metoden som tillämpas i denna uppsats är en kvalitativ studie med fyra representanter från Brynäs IF hockey A-lag, tränaren Niklas Czarnecki, assisterande tränare Tommy Jonsson, spelarna Ove Molin och Emil Sandin presenterar deras verklighet omkring ledarskap och coaching..